þetta er ágætis byrjun;
borta bra men hemma bra mycket bekvämare. utan tvekan.
tre nätter på tveksamma luftmadrasser med regnet som musik i öronen. visst var det mysigt, jag påstår inget annat. vi spelade yatzy, åkte en massa taxi & hade för det mesta en trevlig festival. tyvärr var det stort förbud för kameror med avtagbart objektiv, så min gamla kärlek fick låsas in & mentala minnesbilder fick bli något att satsa på istället. kändes surt när jag hade ett prima teleobjektiv som hade kunnat komma ända upp i mustachen på nick cave.., men vad gör man?
jag har vrakat i recensioner både uppe i göteborg & sedan jag kommit hem. det är sant att smaken är som baken, för ingen kan enas om vilka spelningar som var & inte var värda ett visst antal fyrar eller ett plus i kanten. det mesta jag såg hamnade på första dagen & mycket var bra. men ingenting var så bra som sigur rós på kvällskanten. mina fötter var ömma av både skoskav & en hel dag av traskelitrask, men entimmeskonserten hade gärna fått vara hela natten om jag fått bestämma. åt helvete med fötter! det var fjädrar, en kungakrona & isländsk snö. sak samma om de övar inför ett julspel eller har kört igenom en speldosa i en kent-inspirerad anda. det var varken tråkigt eller fantasilöst.
cred till rockfoto för bilden.
tre nätter på tveksamma luftmadrasser med regnet som musik i öronen. visst var det mysigt, jag påstår inget annat. vi spelade yatzy, åkte en massa taxi & hade för det mesta en trevlig festival. tyvärr var det stort förbud för kameror med avtagbart objektiv, så min gamla kärlek fick låsas in & mentala minnesbilder fick bli något att satsa på istället. kändes surt när jag hade ett prima teleobjektiv som hade kunnat komma ända upp i mustachen på nick cave.., men vad gör man?
jag har vrakat i recensioner både uppe i göteborg & sedan jag kommit hem. det är sant att smaken är som baken, för ingen kan enas om vilka spelningar som var & inte var värda ett visst antal fyrar eller ett plus i kanten. det mesta jag såg hamnade på första dagen & mycket var bra. men ingenting var så bra som sigur rós på kvällskanten. mina fötter var ömma av både skoskav & en hel dag av traskelitrask, men entimmeskonserten hade gärna fått vara hela natten om jag fått bestämma. åt helvete med fötter! det var fjädrar, en kungakrona & isländsk snö. sak samma om de övar inför ett julspel eller har kört igenom en speldosa i en kent-inspirerad anda. det var varken tråkigt eller fantasilöst.
att se sigur ros spela är som att sluta andas,
det är magi
cred till rockfoto för bilden.
avtryck,
talare; Lisa
såg du inte broder daniel?
talare; jennifer,
lisa; visst såg jag broder daniel, men det får bli ett inlägg för sig
talare; Anna
Jag tyckte inte alls att sigur rós var magi, mest besvikelse. Men så såg jag också en av festivalens bästa band Yeasayer precis innan och ja. Då kanske bedömningen inte är rättvis. Men ändå, besvikelse.
Trackback