idag orkar jag knappt vakna. ingen sömn, bara ångest & gråt. som en läsare klyftigt nog kommenterade för två inlägg sedan; jaa, jag är deprimerad som fan. jag känner inte hur jag kan hålla fast vid någonting positivt för tillfället; allt rinner mellan fingrarna. mamma erbjöd sig till&med att köpa en ny siestabiljett till mig, för hon vill inte att någon ska förstöra min helg. som om jag kunnat gå dit utan att vrida & vända på mig, känna mig otrygg & undra när knivhugget kommer.

har jag tur orkar jag åka buss hem från behandlingen idag.
pappa har erbjudit sig att köra mig & min tavla dit.

han har börjat se att jag verkligen går i bitar,

---

självklart hade tryckeriet sabbat bilden, så jag fick beställa om den.
så jävla typiskt för en dag som denna.

det är verkligen enormt svårt att sitta hemma & veta att man egentligen borde varit någon annanstanns just nu. ingen ringer, ingen säger att 'men det är ju fel utan dig', ingen tänker nog ens tanken. alla tänker på fest & festival, men inte på de som blev lämnade kvar; de som blev svikna & förådda, de som inte hade något val.
tanken på helgen som kommer äcklar mig. jag hoppas på ösregn, en monsun & alkoholförgiftningar. för jag är bitter, ja. jag blev lämnad, för... sjätte gången kanske? jag missar en massa favoritmusik, en massa möjligheter & förlorar mycket hopp. jag hoppas ni alla får en usel jävla festival. du, du & du.

själv hoppas jag på en plats på 211an.

katterna,

ingen av mina tre katter är försäkrade. jag har sedan jag skaffade de två första haft funderingar på om jag ska försäkra eller inte. hittills har jag löst det med att jag stoppat undan en tusenlapp i månaden åt kattera, ifall att. alla är fullt friska snart ett respektive fyra år. de är innekatter alla tre. försäkring hade klart varit skönt att ha, men rent ekonomiskt sätt är det svårt att veta vilket jag tjänar mest på. jag räknade på hur mycket det skulle kosta mig att ha alla tre katterna försäkrade enbart för sjukdom & olycksfall, inte medicin & rehabilitering. detta blev resultatet;



självrisken tillkommer med 2500:- vid skada.
det är mycket pengar vi pratar om. jag vill gärna få lite råd, höra era åsikter om saken, berätta hur & var ni har era egna djur försäkrade. jag uppskattar all hjälp jag kan få.
jag vill att mina katter ska ha det så bra som möjligt, samtidigt måste jag själv ha råd att leva.
så.., hjälp?

en av mina favoritsysselsättningar är att ladda hem säsonger av tv-program & spendera timmar framför datorn med att komma in i programmet, gnälla, skratta, njuta & drömma. hittills har det varit väldigt mycket scrubs, vänner, sex & the city, family guy, top model, weeds, pcd & gossip girl. sedan jag utav en ren slump såg en genomgång av lauren conrads tvliv på mtv är serien the hills [spin-off på laguna beach] min nya favorit. riktiga människor, riktiga intriger, men ändå väldigt glamouröst & välgjort. jag arbetar mig genom säsong ett för tilfället & har snart även nummer två att njuta av. skräptv är bland det härligaste som finns när du behöver försvinna bort lite. så enkelt, så lätt att fastna för. im hooked.

jag har haft en fin kväll trots att jag mer eller mindre tvingats genom eurovision song contest [slapp omröstningen dock]. frankrike kickade rumpa. hemmagjord dipp till skräptv, oändliga rökpauser, turer till tvättstugan, tårar i min säng, cigaretter i mitt fönster. allt är väldigt mycket i ett mellanstadium just nu, inte skolgångsmässigt utan som att jag står med fötterna på två helt olika platser. ni förstår. jag är hel, men jag är tom. jag är fylld av känslor, men jag mår som ett ingenting. jag kämpar men jag ger upp. få saker stämmer just nu.
carl. carl öhman, det var en välbehövd & trots allt en fin kväll. det finns så mycket i dig som är helt ovärdeligt. & även om vi inte kan stå på stadiga ben i nuet så känns det bra att ha dig nära. trygghet på något konstigt vis. i slutändan är det du som känner mig bäst, förstår alla mina blickar & omedvetna rörelser. de små sakerna.

'come what may
i will love you until my dying day'

om ändå känslor vore logiska.

så sant som det var sagt.
tack henke för att du visade mig klippet :*

top model-varning!

jag har i en vecka eller så vetat om vem som vann cycle 10 av top model. jag har valt att inte uttrycka mig om det innan jag sett klart de sista avsnitten [hamnade lite efter som bredbandslös]. idag har jag sett de tre sista avsnitten & däribland finalen. som ni alla vet sen tidigare har jag annonserat anya som min favorit. genom alla avsnitten har hon bevisat sin potential, goda vilja, enorma energi & poffessionalitet. i mina ögon har hon tveklöst tagit de bästa fotografierna & har en väldigt bra gångstil. jag tror starkt på henne. i mina ögon är hon en vinnare.



nu sitter jag & klurar över hur whitney kunde ta hem segern. hennes fotografier har många gånger varit tveksamma, likaså hennes uppförande. jag letade efter förbättringar i de sista avsnitten, men fann väldigt få & betydelselösa. hon har ett vackert ansikte & kan ta en bra bild, men för mig räcker det inte. hemska jennifer ställer då frågan; hur pass mycket var denna förstaplats kvoterad? första plus-size som vann, det är helt klart en grej som väcker uppmärksamhet & det kan ju klart behövas i dagens modevärld. jag vill inte se det som att hon vann på grund av storlek 10 istället för 2, men jag lyckas tyvärr inte övertyga mig själv om att detta inte vägdes in ordentligt när beslutet togs.

ni som följt säsongen & sett finalen; vad tror ni? vad tycker ni?
var whitney en värdig vinnare?

jag längtar dit. hade tänkt planera in en liten tågtripp nästa vecka, om jag lyckas få med mig malin. bara traska runt, fika en chailatte & kanske en beagel. fotografera sommarvädret, köpa knepiga hårtoningar för skoj skull, besöka ben & jerry's-glassbaren & njuta av livet. sen vill jag självklart hinna med lite old school shopping med. monki är min högsta prioritet. satt på hemsidan & klippte ihop lite godbitar jag ska dra med mig in i provhytten;



självklart blir det då även zara, gina tricot, weekday & tjallamalla. pengarna går åt som smör i solen den här månaden; 900:- till behandlingen, 750:- för nya spisen, 1000:- för att bli ägare till mymlan på riktigt. plus hyra, mat, bussresor, telefonräkning, bredband, el.., ja allt. det är sjukt dyrt att leka vuxen. men nu är jag sugen på att unna mig något & det tänker jag banne mig göra. kärlek till malmö & hat åt den svenska kronan [missförstå mig inte, NEJ TILL EURO!].

ikväll blir det brieost, kill bill vol 2 & ännu lite mer fruktvin.
puss bloggvärlden,

det känns väldigt tråkigt att säga det, men efter mer än sju månader kan jag inte längre räkna mig själv som skadefri. jag har tappat mycket under den senaste tiden & läker såren bäst jag kan. jag är sömnlös & orkeslös, kroppen fylls & töms på infektioner veckligen. min livsgnista brinner på lågenergi just nu, jag kan lova er att i detta fall är det varken miljövänligt eller bättre. jag håller på att ta slut, på många sätt. inför sommaren ber jag om ett mirakel som ska få mig att lyckas plocka ihop alla bitar & resa mig upp som en någorlunda hel människa igen. nu är jag mindre än ingenting.

bilden är självklart överdriven, men känslan i den står jag fast vid. eller den står nog snarare fast vid mig.
jag har ont.
jag är tom.
jag bär på en jävla massa ångest,

vem av dina vänner är..;

mest lik dig; rasmus, min spegelbild.
snyggast; malin är het som nylagd asfalt.
mest talangfull; underbarnet sebastian.
klokast; är det okej att svara min terapuet?
snällast; anna är vänligheten själv, rakt igenom.
troligast att alltid finnas där; rasmus, på ett eller annat sätt.
dig närmst; katten gogo.
roligast; alla har de sina ljusa stunder rent komiskt.
gladast; hannes är alltid ett leende.
smartast; henrik skulle jag tro.
mest kelen; katterna!
mest naiv; ingen klår mig där.
rikast; hugo, host host.
mest välklädd; moa är alltid skitsnygg.
mest pålitlig; anna i vått & torrt.
du mest attraherad av; fanny, hon är hot mama!
oftast full; pojkarna på österäng skulle jag tro.
mest teknisk; lillebror, trots raderade mappar med mitt namn på.
värdefullast för dig; det är ni allihopa, på ett eller annat sätt :*


jävligt bra låt med för övrigt.

---

dessutom kan jag informera om att detta är det första inlägget som skrivs från malins laptop via mitt egna bredband i lägenheten. det känns riktigt jävla kalas & ska firas med pastagratäng. puss

tv4, måndagar klockan 20.00.
ni har väl inte missat det? gamla sagor berättade i helt nya ord. i måndags var det dags för rapunzel att spela tennis & leka låtsaslesbisk. riktigt bra faktiskt. näst upp ska vara askungen som utspelar sig på ett universitet där en städerska ska motbevisa en proffessor att hans egna teorier om mänsklig överlevnad inte är något att spara på. jag kommer sitta bänkad, du då?

listor är det bästa som finns ibland.
kryptik är min nummer två.

3 namn jag går under; jennifer, jenkan & jellyfish.
3 saker som skrämmer mig; människor [inkluderat mig själv], känslor & det faktum att min katt börjat äta allt från silverfiskar till spindlar [det kan ju bara inte vara hälsosamt].
3 saker jag har på mig; svart skjortkläning, mitt röda franklinne jag fick av anna en gång i tiden & en blå kånkenryggsäck över axeln.
3 sanningar; jag vet vad du håller på med, jag är osäker på om känslor verkligen är värt det & jag röker definitivt mer än vad jag borde.
3 saker jag verkligen vill ha; lugn, stabilitet & lycka.

askkoppen började brinna för andra gången igår natt. jag vet inte hur den lyckas, men den gör det. jag tog mina sömntabletter vid elva & somnade till slut runt fyra på morgonen, utmattad av tankar & spindelharpan.
för att vara helt ärlig händer det inte så mycket spännande i mitt liv just nu. låt mig visa;

• jag är olyckligt kär & det äter upp mig.
• jag har en infektion i kroppen som ger mig feber, hosta, migrän & ännu mer sömnsvårigheter. framför allt gör den mig orkeslös.
• det som håller mig leende är fantastiska malin.
• helgen kommer jag spendera med att kurera mig & eventuellt en lite picknick i parken med de två härliga syskonen fast. kanske gammal fransk film med.

tills nästa gång; håll till godo med tarvligt tagna bilder & njut av att sommaren är på väg.
kärlek,

jag har nu gått igenom större delen av de bilder jag tagit under de senaste två åren, på grund av att jag ska välja ut hundra & sätta ihop för tryckning [en födelsedagspresent från mamma], & det har verkligen varit en resa, på gott & ont. det kan helt klart vara hårt att se tillbaka på saker som inte längre finns; relationer, vänner, situationer, upplevelser, husdjur, kärlek & ögonblick. jag känner mig lite smått sorgsen, för det är så mycket vi tappar här i livet, på vägen genom det. den senaste tiden har snacket på balkongen handlat mycket om vad som är någon mening med att göra eller inte göra. bör man inleda relationer då man vet om att de en, om man har tur, vacker dag kommer att ta slut? är det lönt att stiga upp när man måste trotsa väder & vind för att utföra dagens ärenden? finns det någon jävla mening med det?

jag kom fram till en slutsats; erfarenheter.
så, tack vare all skit man tvingar sig själv igenom så kommer jag på gamla dagar kunna mumla för mig själv till min katter, där jag sitter i min gungstol & stickar på ren rutin, att jag har minsan varit med om mycket i mina dagar. ärligt talat; är det värt det?

förresten har jag upptäckt att mestadelen av fotografierna jag tar är skit.
sextio bilder är allt jag skrapat ihop. uselt jobbat, jennifer.

nytt skräp;

helgen har tillbringats i jönköping/huskvarna, allt efter planerna. det blev en härlig roadtrip med grabarna hugo [haren], håkan [ett älg], calle [rådjuret], henke [vildsvinet] & delvis även pierre [myrsloken]. första kvällen parkerade vi oss intill en julgransodling & tog bussen in till city. under en bro [eller vad var det för något?] förfestades det innan det var dags för bongo & happy hour. det blev appeltinies [äkta jd-anda], white russian & corona, allt detta till sammans med min efterlägtade nadia som dansade skiten ur mig senare under kvällen. allt som allt väldigt trevligt. bakfyllan var dock där med bestämd min när jag vaknade på lördagen. frukost & sen installerade vi oss i chinabiorgafen, en nerlagd biograf som numera används som replokal & även till uppträdanden om jag minns rätt. riktigt jävla mysigt. sen var det bara att leta upp första bästa torra fläck & sätta igång med att återställa balansen i spritomloppet. sagt & gjort. sen blev det förfest med den gamla godingen indietobbe på ett tak i huskvarna. vi byggde altare, sjöng åter igen suburban kids & festivalandan var på plats. en biljett bytt mot ett knallrosa band, sen var lyckan gjord. allt inleddes med en niccokickspelning & jag var tvungen att köpa tröjan jag trånat efter. jag införskaffade mig även en popadelicakasse, men den försvann sorgligt nog under hidden camerasfansens fötter. tyvärr var detta inte det mest värdefulla som försvann den kvällen, men den historien är för privat för att berätta här. jag låter er ta del av några härliga höjdpunkter istället;

ett; pratar i telefon med lasse lindh. jennifer; 'är du på området nu? vart är du'. viskande läskig röst; 'vänd dig om...'. & där stog han minsan. inte varje dag det händer. det blev lite härligt prat, en bra spelning & sen lite eftersnack. jag mötte honom med tonårsförälskade olivia utanför scenen, tillsammans med en bunt fjortonåriga fans. sött nog tog han mig om axlarna, log & sa 'vi ska helt klart prata sen, men först ska jag signera mina småfans.', efter vilket han drar fram en svart spritpenna & ritar ett hjärta på min hand. ett svenskt hjärta, hah.

två; jag rusar runt i öltätet & är bitter över att de slutat ta kort. då snubblar jag förbi en av sveriges sötaste indiepojkar; martin elisson. jag haffar tag i honom snabbt & förklarar koncist hur jävla duktig han är. sen ler han världens sötaste leende & jag minns hur det var att vara femton & stå på markan. ah, nostalgi!

tre; soko står på scenen & mest förälskad av alla är henke. 'ranka henne från 0-10' ber jag. 'självklar tia' svarar han snabbt. jag slänger då ur mig 'men känner du på det viset ska jag fixa en puss åt dig'. henke skrattar & fortsätter jama med i låtarna. efteråt rusar jag runt scenen & får tag på gitarristen, som jag pratade med innan spelningen. jag har tur & någon minut senare sticker soko själv ut huvudet i dörröppningen. jag ber henne komma ut & hon lovar att hon är på väg om en minut. jag slår mig ner på en stol med henke & hugo vid min sida. 20 minuter senare har vi inte sett röken av drömbruden, då vi väl lyckats bounda[?] med två synthare från hidden cameras. sen kommer hon ut & jag haffar henne kvickt för att leva upp till mitt rykte som den goda féen. vi utbyter några ord sen får jag en stor kram. henke rusar genast fram & ber om en han med. självklart kan jag inte låta bli att luta mig framåt & viska 'i think he'd rather have a kiss om the cheek'. sagt & gjort. soko kalaspussar henke på båda kinderna & nu är han skyldig mig hela världen. askalas.

fyra; the münich soccer choir. tre utspökade körsångare från tyskland hänger med oss, röker & visar några hemliga dancemoves. sötast av de alla är en liten flicka vid namn mira som genast erbjuder oss husrum & en replokal i münchen. jag funderar seriöst på att dra inom där under tågluffen i sommar, om turnén är över det vill säga. inte min, utan hidden cameras. allt som allt var det en riktigt rolig upplevelse, även om jag inte hann med alla band jag ville se. men det blev i alla fall niccokick, sambassadeur, johnossi, lasse lindh, soko & hidden cameras; varav de två sistämda är det bästa jag sett i år. oförglömligt & väldigt väldigt bra. tack hela världen för en så fin vistelse i småland. nadia & olivia, pierre, grabbarna i bilen & hjältarna på scenen. det var underbart. :*


vänster hand; mitt svenska hjärta


höger arm; årets första festivalarmband


världens bästa tröja med den mest betydelsefulla textraden just nu. kärlek,

igår drog jag & malin till det rejält genom att göra kvällen storslagen med en film vi båda älskar; ghost world. sedan satt vi under filmens gång & försökte klura ut vem som var vem. vem är enid? vem är rebecca? efter diskussioner fram & tillbaka kom jag fram till en enda slutsats som passade mig i dåläget; jag är seymour.
goda skratt & rån med smör på, detta är lite av vår film nu, eller hur malin?

det var ett par år sedan nu, voxpoptid, men idag kom det till mig igen. den enligt mig värsta slakten på en låt som någonsin gjorts. ta del, gråt, skratta & dela med er av era reaktioner;

nej, inte igår. jag kände inte för att gå efter datum, så jag & malin tog en innesittarkväll med martin sheen & marlon brando [gissa filmen?], inklusive chips med dip. det var rätt skönt, då jag vet om att helgen kommer bli en stor fest hela den. dessutom dras jag med en väldigt liten men lika envis förkylning som inte riktigt vill släppa. imorgon åker jag till jönköping & ska leka bongo med mina brudar. det känns overkligt & underbart.
förresten har malin skaffat en dator nu. den vinner över mig i schack,

nu har jag hittat min fodralklänning, at last. en svart åtsittande med lite lätta 60-tals vibbar från h&m. jag passade på att posera upp mig lite nördigt för er på min sista svarthåriga dag. nu är det vårtider & förändingar på gång. eller jao, nu skriver jag i efterhand så nu är stöket redan avklarat. resultat kan ses i senare inlägg.